← Tillbaka

Ledare: Hög tid att införa generisk förskrivning

11 juni 2017 av AllmänMedicin

Ledare publicerad i AllmänMedicin 2-2017.

 Författare: Hanna Åsberg, ordförande  hanna.asberg@sfam.se 

Styrelsen har svarat på remissen ”Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte” från Läkemedelsverket. I remissen föreslås olika åtgärder för att öka informationen till patienter om generiskt utbyte vid apoteken. Informationsinsatser ska enligt förslaget ske både via apoteken och via vårdcentralerna.

I grunden anser vi att utredningen är en halvmesyr, eftersom det är generisk förskrivning som borde införas, något som de flesta förskrivarorganisationer och flera myndigheter förordat i en tidigare utredning. Men Läkemedelsverket motsätter sig generisk förskrivning med dåliga argument. 

Sverige har stora problem med patientsäkerheten i läkemedelslistor. Problemet är särskilt omfattande hos äldre med polyfarmaci, samt andra patienter med kroniska sjukdomar eller nedsatt autonomi. Det jag själv ser mest i min kliniska vardag är äldre patienter som råkar ta dubbelt av kalciumantagonist eller betablockad. Patienterna missförstår listan från apoteket, som är en förteckning över receptuttagen som finns kvar att hämta ut och inte en lista över de aktuella ordinationerna. Styrelsen tror inte att de förslag till ökad information om generiskt utbyte som nämns i remissen är tillräckliga för att överbrygga de här svårigheterna för patienterna.

I vårdövergångarna mellan primärvård, slutenvård, kommunal hemsjukvård och särskilda boenden är problemet med fel i läkemedelslistor omfattande. För en nyinflyttad patient på särskilt boende tar det ofta 30 minuter för mig att reda ut oklarheter i läkemedelslistan och lägga upp de aktuella ordinationerna i Pascal, detta trots att jag har inloggning till sjukhusjournalen och kan läsa den direkt. Att införa en nationell läkemedelslista skulle öka patientsäkerheten betydligt och effektivisera vårt arbete.

Läkemedlets generiska namn, fabrikat och dosering bör skrivas på ett standardiserat sätt på förpackningen. Här kan man hämta inspiration från andra länder med generisk förskrivning på hur förpackningarna bör utformas.

En generisk förskrivning kommer att sätta ytterligare press på läkemedelsbolagen att sänka priserna. Det mentala steget till utbyte för patienten blir lättare när alla läkemedel börjar med samma namn, alltså det generiska namnet istället för ett varumärkesnamn. De antiepileptiska läkemedlen bör det också vara generisk förskrivning på, fast kryssfunktionen bör antagligen vara tvärtom så att frånvaro av kryss innebär att det inte får bytas ut. Aktivt ställningstagande från läkaren med ett kryss innebär att det får bytas ut. Här bör våra neurologkolleger få lämna synpunkter till Läkemedelsverket om saken. För primärvårdens patienter som står på antiepileptiska läkemedel mot neuropatisk smärta finns sällan skäl till att inte byta ut mot billigare generika.

Antikonceptionella medel bör kunna prispressas. Tydligast är det för kombinerade p-piller där läkemedelsbolagen mycket starkt har befäst varumärkesnamnet både hos patienter och förskrivare. Flera läkemedelsbolag väljer att inte ansöka om förmån på sitt p-piller. Detta är ett indirekt sätt för läkemedelsbolagen att tjäna mer pengar, och för patienten blir det dyrt eftersom apoteket då inte kan föreslå ett utbyte. Idag finns det inget östrogenprofilerat kombinerat p-piller som ingår i förmånen, trots att det används på medicinsk indikation såsom PCOS eller akne. Det kan tyckas orättvist mot den patientgruppen.

Inhalationsläkemedel bör det gå att få ner kostnaderna på också om de får samma generiska namn, även om inhalatorerna är olika och inte bör bytas ut automatiskt. Styrelsen tror att varumärkesnamnen befäster extra både hos patienter och förskrivare så att det ibland är svårt att aktivt gå över från en inhalator till en annan, trots att läkemedlet är detsamma och den nyare varianten av inhalator i regel är minst lika bra som den gamla.